Frankenstein eller hans monster vad hade de gemensamt med en mäktigt titan som Prometheus? Varför tog Mary Shelly med Prometheus som en underrubrik? Ja, först tänker jag förklara vem jag tycker är synonymen till Prometheus, herr Monster eller herr Frankenstein. Prometheus gav alltså människan något som bara gudarna haft tillgång till innan, den ack så viktia och betydelsefulla elden. Som symbol för elden i boken tycker jag monstret i sig känns mest självklar, Victor gav människan kontroll över liv och död. En gudomlig makt som sedan både han och mänskligheten straffas för när monstret börjar ta människors liv. Precis som i historien om Prometheus där gudarna straffar Prometheus genom att låta honom plågas av en örn och människorna genom att ge dom "Pandoras ask". Innan Prometheus dömdes så var hans uppgift i himmelriket bl.a att konstruera människor av lera på samma sätt om Victor konstruerar monstrets hemska kroppsbyggnad. Prometheus blev ju faktiskt befriad till sist av halvguden Herakles, men det blev väl inte Victor eller han dog ju. I Victors fall så ses nog döden som en befrielse, befrielse från sin plågoande och han får återförenas med sina kära som dött under boken.
Men monstret skulle också kunna vara Prometheus, på det sättet att han ger mänskligheten något den aldrig tidigare haft tillgång till. Han såg människorna från ett annat perspektiv, utifrån i och med att han aldrig blev insläpp. På samma sätt som gudarna kunde han se människornas alla brister. Om man ska se det hela från den vinkeln kan man också göra kopplingen att Victor är självaste Zeus. Monstret vill förbättra situationen för alla då han ber Victor om en like, en kvinna av sitt eget slag, så att de tillsammans kan fly mänskligheten och leva i frihet lång långt borta. Precis Prometheus ville förbättra situationen när han gav människan elden. Men Victor väljer att gå emot monstrets begäran och istället straffas monstret att för alltid leva ensam och utstött.
lördag 3 april 2010
tisdag 30 mars 2010
Frankenstein Romantisk?
"Nej, absolut inte", är jag ganska säker på att jag skulle svara för någon månad sedan. Romantik handlar om kärlek mellan två personer, punkt slut. Riktigt så enkelt är det inte, långt ifrån. I Den Levande Litteraturen kan man läsa att romantiken är så mycket mer, den lyfter fram de ursprungliga värderna och fantasilivet. Jaget. Den är en flykt från det ytliga till det inre och känslosamma, till naturen, till nya och exotiska världar eller bara tillbaka till något enklare. När man vet det så är det lättare att stämpla Mary Shellys Frankestein som just en romantisk roman.
En bit in i boken när Monstret har hittat ett paradis där han mår bra och vädret är vackert ser han djupare in i sig själv under all hemskhet. ” Mitt yttre var ohyggligt och min storlek enorm. Vad betydde detta? Vem var jag?” (s. 113 Bakhåll) Han börjar se sig själv från sitt eget perspektiv istället för från människornas som hatade honom så innerligt.
”Känslolivet överordnas förnuftet”, Goethes Werther tänker ta sitt liv. Det gränslösa jaget vi ser sakar ur vårt eget perspektiv och alla har vi olika perspektiv. I boken klar Monstret inte längre av att vara utstött och hatad av mänkligheten. Känslorna tar över, mänskligheten ska straffas.
Tidigare tog jag upp att när monstret bodde vi gården var vädret vackert och han mådde bra. Naturen blev under romantiken något levande och vackert. Och både Goethe och Rosseau gav intrycket av att Naturen var en ”själens spegel”. När Monstret senare känner hur ilskan och hämningarna, känslorna, tar över kan man se vädret och naturen i bakgrunden blir råare och råare.
”Naturen förföll omkring mig och solen tappade sin värme. Regn och snö öste ner omkring mig, mäktiga floder frös, jordens yta var hård och kall och bar och jag hittade inget skydd. O jord! Så ofta jag nedkallade förbannelser över orsaken till min existens. Det milda inom mig hade flytt, och allt inom mig hade förvandlats till galla och bitterhet” (s.124 Bakhåll)
Som sagt hängde också flykten till nya och exotiska platser ihop med romantiken. Under Victors jakt på Monstret så avverkar man många nya platser för att tillslut ta sig till Jordens kanske mest exotiska plats, om man vill se det så, Nordpolen. På den tiden var det inte många varelser överhuvudtaget som passerat över polen.
Hela romantiken var också om ett alternativ mor upplysningen. På Wikipedia kan man läsa om den troliga bakgrunden till att Mary skrev boken som hon gjorde och varför. Det var för att vända bort blickarna från upplysningen där man försökte undersöka och experimentera på allt. Det är troligt att hon ville säga att ”man bör inte försöka bemästra naturen, det är en makt alltför stor för människan att bestämma över.” I boken försöker Victor skapa liv, men det leder till att hela mänskligheten får lida.
En bit in i boken när Monstret har hittat ett paradis där han mår bra och vädret är vackert ser han djupare in i sig själv under all hemskhet. ” Mitt yttre var ohyggligt och min storlek enorm. Vad betydde detta? Vem var jag?” (s. 113 Bakhåll) Han börjar se sig själv från sitt eget perspektiv istället för från människornas som hatade honom så innerligt.
”Känslolivet överordnas förnuftet”, Goethes Werther tänker ta sitt liv. Det gränslösa jaget vi ser sakar ur vårt eget perspektiv och alla har vi olika perspektiv. I boken klar Monstret inte längre av att vara utstött och hatad av mänkligheten. Känslorna tar över, mänskligheten ska straffas.
Tidigare tog jag upp att när monstret bodde vi gården var vädret vackert och han mådde bra. Naturen blev under romantiken något levande och vackert. Och både Goethe och Rosseau gav intrycket av att Naturen var en ”själens spegel”. När Monstret senare känner hur ilskan och hämningarna, känslorna, tar över kan man se vädret och naturen i bakgrunden blir råare och råare.
”Naturen förföll omkring mig och solen tappade sin värme. Regn och snö öste ner omkring mig, mäktiga floder frös, jordens yta var hård och kall och bar och jag hittade inget skydd. O jord! Så ofta jag nedkallade förbannelser över orsaken till min existens. Det milda inom mig hade flytt, och allt inom mig hade förvandlats till galla och bitterhet” (s.124 Bakhåll)
Som sagt hängde också flykten till nya och exotiska platser ihop med romantiken. Under Victors jakt på Monstret så avverkar man många nya platser för att tillslut ta sig till Jordens kanske mest exotiska plats, om man vill se det så, Nordpolen. På den tiden var det inte många varelser överhuvudtaget som passerat över polen.
Hela romantiken var också om ett alternativ mor upplysningen. På Wikipedia kan man läsa om den troliga bakgrunden till att Mary skrev boken som hon gjorde och varför. Det var för att vända bort blickarna från upplysningen där man försökte undersöka och experimentera på allt. Det är troligt att hon ville säga att ”man bör inte försöka bemästra naturen, det är en makt alltför stor för människan att bestämma över.” I boken försöker Victor skapa liv, men det leder till att hela mänskligheten får lida.
söndag 28 mars 2010
Victor Frankenstein
Victor bodde i det stilla Genevé, Schweiz, lite lätt avskiljt från resten av samhället. Detta ledde till att han redan från låg ålder intresserade sig för böcker om forskning och naturvetenskap. Och att han fick en närmare relation till sina syskon och familj. Speciellt bra relation fick han till sin syster, som adopterats från en fattig vän till familjen, och med tanke på att hans två bröder var betydligt yngre var det inte särskilt konstigt. När han han blivit något äldre flyttade han till Tyskland för att studera.
Även om saknaden till sin familj, bortgångne moder och bäste vännen var stor så började han snart känna sig hemma på skolan. Han blev väldigt intresserad av kemi vilket har stor betydelse för förändringen hos Victor såväl som för hela boken.
Han sjunker djupt in i den nya ämnet och han blir snart väldigt kunnig. Hans mål blir att ge liv åt en död individ. Han blir så engagerad och insatt i sin uppgift att han snart tappar kontakten med sin familj, sitt förflutna.
Att han under en stund är en galen vetenskaps man står det inga som helst tvivel om, han lever i sitt arbete. Men han mår ju inte bra av det han gjort. När hans bäste vän kommer på besök har han precis blivit klar med sin skapelse, som blivit så skräckinjagande att den skrämt vettet ur Victor. Han blir sjuk och utan sin vän skulle han varit förlorad. Det vet han om, han vet nu att hans förflutna fortfarande finns kvar där hemma.
Även om saknaden till sin familj, bortgångne moder och bäste vännen var stor så började han snart känna sig hemma på skolan. Han blev väldigt intresserad av kemi vilket har stor betydelse för förändringen hos Victor såväl som för hela boken.
Han sjunker djupt in i den nya ämnet och han blir snart väldigt kunnig. Hans mål blir att ge liv åt en död individ. Han blir så engagerad och insatt i sin uppgift att han snart tappar kontakten med sin familj, sitt förflutna.
Att han under en stund är en galen vetenskaps man står det inga som helst tvivel om, han lever i sitt arbete. Men han mår ju inte bra av det han gjort. När hans bäste vän kommer på besök har han precis blivit klar med sin skapelse, som blivit så skräckinjagande att den skrämt vettet ur Victor. Han blir sjuk och utan sin vän skulle han varit förlorad. Det vet han om, han vet nu att hans förflutna fortfarande finns kvar där hemma.
fredag 12 mars 2010
Friskrivning
Bellman var det va?
Död, revansch och alkohol… jag vet inte varför men det är vad som kommer upp i mitt huvud till en början. Hur som helst, det byggs upp en dov stämning, i och med basen, låten i sig känns sorlig, med en underliggande ilska. Någon som dog och inte fick allt uträttat under tiden denne levde. Bitterhet kanske. Temat tycker jag är död, snappade inte direkt upp något citat, men den är sorglig och vad är väl mer sorgligt en någon som för evigt försvinner. Jag tror att jag set musikvideon, och är det den jag tänker på, med Ebba Grön/Imperiet, så har jag för mig att de hade på sig vita, smutsiga kläder och att de var sminkade på ett sådant vis att de såg livlösa ut.
En gammal österrikare eller något.
Helt klart på samma spår, men den här är mer dyster, fortfarande lite arg, men helt klart mer sorgsen. Den har dock sina stunder då ilska bryter ut, men det vänder snabbt tillbaka till något sorgset. Återigen är det enligt mig döden som härjar, för den går som i olika steg, först sorgsen, sen mer arg, tillbaka till sorgsen och till sist hör man lite glädje någonstans där i bakgrunden. ”Life goes on”. För mig så växer det dock som en stor klump av något, något som man vill göra något åt.
David och Caspar i månskenet
För enkelhetens skull är David mannen till vänster och Caspar mannen till höger. Caspar är ledsen och har stått här i fler timmar. Platsen påminner honom nämligen om något viktigt som han förlorat. David, hjälpsam som han är kommer för att försöka trösta den sorgsne mannen. Dom pratar om något trevlig, hans barn kanske, det lyckade kriget eller skörden. För att få Caspar på bättre på bättre tankar
Död, revansch och alkohol… jag vet inte varför men det är vad som kommer upp i mitt huvud till en början. Hur som helst, det byggs upp en dov stämning, i och med basen, låten i sig känns sorlig, med en underliggande ilska. Någon som dog och inte fick allt uträttat under tiden denne levde. Bitterhet kanske. Temat tycker jag är död, snappade inte direkt upp något citat, men den är sorglig och vad är väl mer sorgligt en någon som för evigt försvinner. Jag tror att jag set musikvideon, och är det den jag tänker på, med Ebba Grön/Imperiet, så har jag för mig att de hade på sig vita, smutsiga kläder och att de var sminkade på ett sådant vis att de såg livlösa ut.
En gammal österrikare eller något.
Helt klart på samma spår, men den här är mer dyster, fortfarande lite arg, men helt klart mer sorgsen. Den har dock sina stunder då ilska bryter ut, men det vänder snabbt tillbaka till något sorgset. Återigen är det enligt mig döden som härjar, för den går som i olika steg, först sorgsen, sen mer arg, tillbaka till sorgsen och till sist hör man lite glädje någonstans där i bakgrunden. ”Life goes on”. För mig så växer det dock som en stor klump av något, något som man vill göra något åt.
David och Caspar i månskenet
För enkelhetens skull är David mannen till vänster och Caspar mannen till höger. Caspar är ledsen och har stått här i fler timmar. Platsen påminner honom nämligen om något viktigt som han förlorat. David, hjälpsam som han är kommer för att försöka trösta den sorgsne mannen. Dom pratar om något trevlig, hans barn kanske, det lyckade kriget eller skörden. För att få Caspar på bättre på bättre tankar
torsdag 21 januari 2010
Dantes dagbok
Den 17 juni 1295
Kära dagbok
Idag har jag haft en usel dag
Redan vid frukost började helvetet. Min syster Violett stod och speglade sig när jag gick ut mot köket, i köket snubblar jag på min bror Gris som ligger och kräla på golvet. Jag bröt min stackars näsa och med argt frågade jag honom vad han gjorde. Han förklarade att han spillt ut gröten på golvet och han absolut ville ha all gröt. Efter frukost skyndar jag mig till doktorn. På vägen stöter jag på Herr Tupp och alla hans fruar, efter en kort pratstund skyndar jag vidare. Nästa framme så¨blir jag stoppad igen, det var Herr Grön och Fröken Get. Herr Grön sa att han var avundsjuk på min hatt medan Fröken Get inte sa särskilt mycket. Jag frågade henne hur det stod still och hon svarade att hon inte orkade svara.
Jag vandrade vidare till doktor Räv. Han sa att han kunde fixa min näsa men bara till rätt pris, jag frågade vilket pris som skulle passa, han sa sitt pris. Tio gånger dyrare än vad alla andra doktorer skulle ta. I raseri slog till Doktor Räv, vilket ledde till att han också fick en bruten näsa.
Kära dagbok
Idag har jag haft en usel dag
Redan vid frukost började helvetet. Min syster Violett stod och speglade sig när jag gick ut mot köket, i köket snubblar jag på min bror Gris som ligger och kräla på golvet. Jag bröt min stackars näsa och med argt frågade jag honom vad han gjorde. Han förklarade att han spillt ut gröten på golvet och han absolut ville ha all gröt. Efter frukost skyndar jag mig till doktorn. På vägen stöter jag på Herr Tupp och alla hans fruar, efter en kort pratstund skyndar jag vidare. Nästa framme så¨blir jag stoppad igen, det var Herr Grön och Fröken Get. Herr Grön sa att han var avundsjuk på min hatt medan Fröken Get inte sa särskilt mycket. Jag frågade henne hur det stod still och hon svarade att hon inte orkade svara.
Jag vandrade vidare till doktor Räv. Han sa att han kunde fixa min näsa men bara till rätt pris, jag frågade vilket pris som skulle passa, han sa sitt pris. Tio gånger dyrare än vad alla andra doktorer skulle ta. I raseri slog till Doktor Räv, vilket ledde till att han också fick en bruten näsa.
Helvetet!
Vad betyder helvetet för mig? Ska jag försöka se det framför mig så ser jag en otrevlig mörk underjordisk värld med röda dekorationer, så som dödskallar och liknande. Men jag tror inte att den platsen finns, jag tror inte att man skulle hitta ”Helvetet” om man skulle borra sig ner i underjorden och det säger väl allt.
Helvetet för mig, idag, är inte någon speciell plats utan snarare en mobil katastrof. Helvetet finns hela tiden på olika platser på Jorden. I dagsläget kan vi hitta det bland annat på Haiti och i Darfour. Helvetet är helt enkelt en följd utav en katastrof. Men Helvetet som jag pratade om tidigare har varit och är en väldigt stark om inte den starkaste symbolen för ondska och smärta. Och dess motsats är ju självklart himlen, kärlek, godhet och bekvämlighet. Varför ser dom då ut som dom gör. Det var väl helt enkelt så att man behövde något för att veta vad som är någorlunda rätt och fel, så då målades det upp två gränser av kyrkan, antar jag. Himlen blev en morot och helvetet ett straff. Men att man målade upp det som man gjorde tror jag berodde på deras värderingar på den tiden, det hemskaste man kom på var en man med horn och getfötter. Om det skapats idag skulle det sett annorlunda ut, djävulen kanske skulle varit ett rymdmonster med miljontals armar eller en obehaglig kostymnisse med makt. Helvetet är säker fortfarande viktigt för att vi ska klara balansgången mellan rätt och fel.
Helvetet för mig, idag, är inte någon speciell plats utan snarare en mobil katastrof. Helvetet finns hela tiden på olika platser på Jorden. I dagsläget kan vi hitta det bland annat på Haiti och i Darfour. Helvetet är helt enkelt en följd utav en katastrof. Men Helvetet som jag pratade om tidigare har varit och är en väldigt stark om inte den starkaste symbolen för ondska och smärta. Och dess motsats är ju självklart himlen, kärlek, godhet och bekvämlighet. Varför ser dom då ut som dom gör. Det var väl helt enkelt så att man behövde något för att veta vad som är någorlunda rätt och fel, så då målades det upp två gränser av kyrkan, antar jag. Himlen blev en morot och helvetet ett straff. Men att man målade upp det som man gjorde tror jag berodde på deras värderingar på den tiden, det hemskaste man kom på var en man med horn och getfötter. Om det skapats idag skulle det sett annorlunda ut, djävulen kanske skulle varit ett rymdmonster med miljontals armar eller en obehaglig kostymnisse med makt. Helvetet är säker fortfarande viktigt för att vi ska klara balansgången mellan rätt och fel.
tisdag 12 januari 2010
Litteraturhistoria
* Vilken litteratur och vilka epoker lockar dig mest?
Jag skulle nog säga att antiken är den epoken som lockar mest, eftersom det är den epoken jag överhuvudtaget är mest intresserad av.
* Vilken pjäs och vilken film skulle du vilja se?
Jag är öppen förförslag, den film vi redan tagit upp, Snabba Cash, är ett bra exempel.
* Några speciella teman du skulle vilja jobba med?
Jag tycker om konspirationer.
* Enskilt arbete, grupparbete, prov - vad lockar mest?
Jag tror att det skulle vara, även om det tar emot att säga det, prov. Med tanke på grupparbetet jag var med i när vi hade antiken... Skulle helt enkelt vara skönt med ett prov som man kan plugga till från en bok. Dock så antar jag att litteraturhistoriaprov har en stor analyserande del, och i det fallet tror jag att ett enskilt arbete skulle vara bekvämare och roligare.
Nyårslöfte : Som vanligt att använda mer tid till att plugga när jag ändå inte gör något. Annars är det nog att försöka att inte "hålla tillbaka" mig själv, att skriva/säga det jag tycker och tänker, för det är ofta "rätt". I analys situationer till exempel
Jag skulle nog säga att antiken är den epoken som lockar mest, eftersom det är den epoken jag överhuvudtaget är mest intresserad av.
* Vilken pjäs och vilken film skulle du vilja se?
Jag är öppen förförslag, den film vi redan tagit upp, Snabba Cash, är ett bra exempel.
* Några speciella teman du skulle vilja jobba med?
Jag tycker om konspirationer.
* Enskilt arbete, grupparbete, prov - vad lockar mest?
Jag tror att det skulle vara, även om det tar emot att säga det, prov. Med tanke på grupparbetet jag var med i när vi hade antiken... Skulle helt enkelt vara skönt med ett prov som man kan plugga till från en bok. Dock så antar jag att litteraturhistoriaprov har en stor analyserande del, och i det fallet tror jag att ett enskilt arbete skulle vara bekvämare och roligare.
Nyårslöfte : Som vanligt att använda mer tid till att plugga när jag ändå inte gör något. Annars är det nog att försöka att inte "hålla tillbaka" mig själv, att skriva/säga det jag tycker och tänker, för det är ofta "rätt". I analys situationer till exempel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
